Kategoriarkiv: Medicin

Efter ett liv med p-piller…

Jag har pratat med många om det här… Framför allt under den tid då jag jobbade i en hälsokostaffär. För bland det som sålde bäst var kanske just soya-preparat och progesteron-krämer till kvinnor i övergångsåldern. För jättemånga kvinnor sliter och lider av problemen som medföljer. MEN… Är det ens ”normalt” att det ska vara så?

För bara 60 år sen var det inte ett vanligt problem. Men runt den tiden ”vi alla” började äta p-piller ett helt fertilt liv så säger det ju sig själv  – helt plötsligt så behöver du inte äta dem längre! Då går kroppen igenom en dubbel smäll. Först för att den naturliga balansen (om det finns någon kvar) trappar ned för det är inte meningen att du ska reproducera dig längre – samtidigt som du tvärslutar med nånting du kanske tillsatt kroppen i 30+ år…

Så det är inte konstigt att vi går igenom ett svallande liv utan att känna oss helt som oss själva…

Så jag måste bara tipsa om denna episod från Dave Asprey’s podcast ”Bulletproof Radio”! Följer du den inte redan så gör det. Du kommer lära dig otroligt mycket bra som gör att du kan ta bättre val och beslut med tanke på din egen kropp och hälsa!

Men i just denna episod; ”On Womens Health; Post Birth Control-syndrome and brain injuries” med Dr. Jolene Brighten är verkligen nånting som jag menar alla kvinnor bör få med sig!

Jag är ju skitdålig på att återberätta, så bara låt henne göra jobbet.

Och så kan du läsa mitt tidigare inlägg om ”Hormonfria preventivmedel”!

Kunskap är makt! 😉

 

ALLA har ”ADHD”….mer eller mindre.

Det är svårt att ta upp det här temat med en mycket kritisk synvinkel utan att bli sett på som ”mamman-som-tror-att-ingenting-kan-drabba/vara fel-på-hennes-barn”-typen.

Länge försökte skolan övertyga mig om att min dotter nog behövde den här diagnosen för att de skulle få in en extra resurslärare för henne. När hon fortfarande gick på dagis hade jag faktiskt själv funderingar över detta och om det kunde vara tillfälle. Min största bekymmer var väl hennes impulsivitet i kombination med väldigt lite konsekvenstänkande. Men den gången så fick inte mina bekymmer medhåll – vilket jag är glad för:) Jag inser ju nu med lite fler år på ”mamma-nacken” att det var fullkomligt normalt:)

Skolan blev förståss lite annorlunda. Det var svårt att sitta still och koncentrera sig, fokusera på vad som blev sagt till henne, blev lätt ovän med klasskompisar. Men det är kanske inte heller så jäkla onormalt när man är 5,5 år.

Det visade sig bli bättre på ny skola i 3:e klass. Och ”symptomen” verkade försvinna. Men rapporten hängde fortfarande kvar från förra skolan och de nya lärarna verkade övertygade om att hon kanske behövde lite extra hjälp för att ”inte gå miste om sitt fulla potential”.

Jag däremot vet mycket mer om temat numera och jag har heller aldrig sett några tydliga tecken på svåra koncentrationssvårigheter eller hyperaktivitet. Så om inte ens jag som mamma kan märka av detta hemma så tycker jag det blir väldigt onödigt att stämpla detta i hennes journal för att hon ska få extra hjälp.

Det vart naturligtvis inte så. Jag nekar absolut inte mitt barn extra hjälp om möjligt att utveckla sitt fulla potential om möjligt. Men att göra det för att det är enda utvägen för skolan att ha mer folk går jag inte med på!

Men i alla fall… I denna veva kom jag över denna bok; ”ADHD does not exist” av Richard Saul. Jag har precis avslutat den nu och här kommer min recension:

Författaren av boken är doktor och har träffat över 5000 patienter med denna ena fel-diagnos; ADHD. Medans ADHD är en stor samling av symptom som inte har någon annan grund eller kan testas fysiskt, beskriver han här alla de olika sjukdomar, syndrom och svårigheter som det härstammar ifrån. Ingen har ADHD, men det har blivit en himla ”bekväm” diagnos och sätta ifall vi är osäker på orsaken.

Titeln är provocerande – jag vet! Och det är inte det att jag säger att många har allvarliga problem med rörande uppmärksamhet och hyperaktivitet, jag känner flera. Och dom förtjänar hjälp och behandling så snart som möjligt. Men om man inte behandlar grunden till problemen så gör ma det kanske värre med stimulerande mediciner.  (I boken finns patienthistorier till varje ämne.)

Och det är inte så ologiskt faktiskt, när man läser denna bok, att det är otroligt många olika saker som fysiskt och psykiskt kan leda till problem med koncentration och diffust beteende. Speciellt eftersom det handlar mycket om barn, där det först blir uppmärksammat, som kanske upplever en del olika saker….där grunden till problemen aldrig kommer fram för att dom aldrig har sett på dem som problem – utan bara trott att det var så för andra barn med. Jag pratar om allt från syn- och hörselproblem till schizofreni.

Men det kan vara sömn, bipolärt, allergier, olika former av autism, OCD, tungmetaller, tumörer, genetiska syndrom, järnbrist…eller så ”enkelt” som problem med syn och/eller hörsel som gör att barn/vuxna utagerar eller kompenserar på annat vis.

Jag tycker boken är absolut värd att läsa, vare sig du eller någon i din omgivning sliter med liknande. Det ger hur som helst en mycket bredare förståelse för vilken komplex diagnos ADHD är, och hur fel det kan bli att använda den. Idag hör vi så mycket om det hela tiden. Vi läser om det överallt. Kända står fram med problemet. Och fler och fler ungar är idag tydligen onormalt aktiv…?? Jag vet inte jag. Sist men inte minst får vi inte glömma att miljö spelar en stor roll här. Vi lever trots allt i en tid där vi är konstant överstimulerade av intryck och information. Vi glömmer bort att leva i den verkliga världen, och lära våra barn det samma.

Under har jag tidigare skrivit upp linkar och tips i ämnet. Kommer inte ihåg exakt vad allt gällde den gången:) Men nu har jag färdigställt denna artikel:) Så kika gärna vidare på dessa länkar till artiklar och böcker och ämnen.

Hoppas du hade något vettigt utav det jag skrivit:)

 

Googla: Feingolddietten

http://time.com/25370/doctor-adhd-does-not-exist/

Helsedirektoratet – Veiledning for diagnostiering go behandling av ADHD

Piller & Profiter – John Virapen

Ett steg vidare…i rätt riktning förhoppningsvis!

Idag var äntligen dagen för att få träffa endokrinologen angående min hypotyreos.

Ganska precis på tiden får jag komma in och får genast ett gott intryck av doktorn. En mycket trevlig, lugn man som genast skapade förtroende. Han frågade lite om min bakgrund, vad jag jobbade med o.s.v. Så det basala: kollade blodtryck, lyssnade på hjärtat och kände på sköldkörteln.

Jag förklarade hur allt startade efter att jag fått min dotter för 11 år sen. Att jag alltid har varit väldigt intresserad av mat och hälsa, samt stort sett har haft ganska aktiva jobb och inte minst tränat i tillägg. Det har inte gett något som helst resultat eller överskottsenergi.

Berättade att jag fick börja med levaxin den gången och gav mer eller mindre upp efter ett år eller så för att jag inte kände någon större effekt. Han menade att det nog var smart i så fall och att det förmodligen inte var det jag behövde.Berättade också hur allt blev förvärrat i samband med att jag startade eget företag den gången och stressnivån hyfsat hög.

”Trött och sliten” har blivit närmast en folksjukdom sa han, och jag är helt enig. Det kan bero på 1.000.000 olika saker och ‘alla’ idag är mer eller mindre sliten. Vi är inte skapade för dagens samhälle som utvecklar sig i en rasande fart.

Mina senaste provresultat, som jag tog en vecka innan, tyckte han såg bra ut. Den här gången hade jag i alla fall en bra hb-nivå och ferritin-nivå, så det utesluter ju att jag fortfarande är slapp på grund av det. Men annars så tyckte han att mina TSH och T4 såg bra ut. Och att det inte verkade som någon anledning att bekymra sig för hypotyreos, men att det var i ”gränsvärde”.

-”Jag har med mig en kopia av de förra provresultaten.

Det ville han gärna se och det fick han. Jag påpekade att jag tyckte det var lite oroväckande med så hög nivå av antikroppar (Anti-TPO). Han menade att det inte behövde ha så stor betydelse, eller nånting i stil med att det fortfarande rådde många olika meningar om det.

Jag blir helt rådvill när jag sitter mitt emot en ”specialist” och får sånna svar. Jag tänkte bara att jag går inte här ifrån idag, efter att själv har utsatt problemen i 11 år (!), utan att komma i alla fall ETT steg vidare.

Så jag påpekar igen(vid detta tillfäll); varför att TSH förhöjt om nu T4 ser ”bra” ut? (För det var faktiskt det enda han hade tagit prov på) ”Jag har förstått att det kan vara ett konverteringsproblem i vissa fall, så att inte T4 bildar tillräckligt med T3”.  Han håller med om att det kan stämma, men igen kommer det en slags ramsa om hur om ”omdiskuterat” det är, och huruvida stor betydelse T3 har i kroppen o.s.v. Inte minst den skepsisen som finns bland många doktorer om just detta, och att han själv var skeptisk och att det fanns lite dokumentation på viktigheten av allt detta, utan att det viktiga i grund och botten var att endast förhålla sig till TSH-värdet.

?????

Berättade att jag själv började studera medicin men att jag inte orkade mer efter första året p.g.a hjärndimman och koncentrationssvårigheterna. Men att jag har haft god tid på mig att sätta mig in i just det här ämnet, sedan det först blev upptäckt av min doktor den gången. Inte bara det, men att jag verkligen dedikerat har använt alla dessa år på att jobba med mig själv, prova allt jag kan, för att sedan utesluta det jag kan – och det enda det leder till är detta.

Men så frågade jag; Finns det inte en möjlighet att i alla fall få prova en kombinationsbehandling med både T4 och T3 för att se om det är det som ska till för att få effekt? Då lyste han upp lite i alla fall och var väldigt behjälplig med att vi absolut kunde prova det, och att han hade ju behandlat andra patienter på det viset o.s.v o.s.v… Så vipps hade han gått igenom med mig både dosering, intervaller för blodprovstagning och genomgång tillsammans igen om 11 månader. Så det var väldigt postivit!!

Han berättade att han har gjort en del utredning med patienter angående ME (Kronisk Utmattningssyndrom) bl.a men att han heller sällan har kommit fram till något konkret egentligen.

Jag höll med han om det, att jag själv tycker att det är ett otroligt diffust och stort ämne och undrade förvånat om läkarvetenskapen trots allt hade godkänt DET som en faktiskt diagnos?? Jo, så var det faktiskt.

Sa att jag också har varit inom den tanken till en början men själv kommit fram till att det blir för många diffusa ”symptom” som jag inte relaterar till på samma sätt. Min fråga vidare var: ”Hur gör du själv med patienter som tydligen verkar behöva en grundligare utredning angående sådana här tillstånd där många av symptomen handlar just om att man är ”trött och slapp”? Brukar du kolla närmare på binjurarnas funktion t.ex?”

-”Jo, det stämmer. Kortisol kan också vara en orsak till att sköldkörteln underpresterar”

-”Det bad jag om att få testa sist, men det blev inte rekvirerat”

-”Ja men det kan vi ordna. Så det kan vi kolla på. Men jag kan säga att jag har gjort väldigt många sånna tester och nästan aldrig funnit något onormalt”

Men han skrev i alla fall ut rekvisition om det med och vart väldigt intresserad av hur fisket var i mina hemtrakter:)  Och med mig hem fick jag flera kopior av rekvisitioner för tiden framöver. Så nu är det bara att prova, se och hålla tummarna för att man kanske faktiskt och äntligen är inne på rätt spår! =) Jag är i alla fall väldigt spänd på att se hur jag kommer må framöver.

Och hade jag inte själv skrivit ned allt det här nu så hade jag aldrig kommit ihåg det. Det blev skrivet i bitar och ihop-pusslat kan jag säga… 😛

När jag kom på jobb efter mitt doktorbesök med apotekspåsen i handen så blev chefen orolig ”Det kan inte vara ett bra tecken”! Jo, sa jag. Det är faktiskt ett väldigt bra täcken. =) Till sist varnade jag för att om några månader så kanske dom fick träffa den ‘riktiga’ Ann-Sofie! Bekymrad undrade dom: ”Är hon snäll?” – Ja, mycket gladare och energisk i alla fall”!

Provsvar: Min kropp

Idag var jag hos doktorn igen för att få svar på mina blodprover…som jag så fint krävde sist. Måste dela med mig snabbt innan jag har glömt allt igen

Jag säger inte nånting först när jag kommer in på kontoret, men väntar på att hon ska säga vad dom funnit för resultat. Hon säger att fritt T3 och fritt T4 ser fint ut, men att TSH är förhöjt + att jag hade ”lite förhöjt” Anti-TPO.

Jag frågar varför TSH skulle vara förhöjt om jag nu har fint T4 värde? Jag poängterade också att jag kanske inte tyckte T3 var direkt på optimalt och frågade om det inte fanns någon möjlighet för att prova ren T3-behandling, eller i kombination med T4 åtminstone…eftersom jag inte hade effekt av bara Levaxin sist (ren T4).  Men då förstod hon inte vad jag menade riktigt. Så jag sa att det finns tabletter med ren Trijodthyronin (Liothyronin (T3). Men då blev hon skeptisk och sa att hon skulle hänvisa mig till en endokrinolog. För hon ville ”inte bara skriva ut några tabletter”…. men blinkar inte en sekund för att skriva ut Levaxin när jag helt klart inte behöver det. Det som kommer visas på nästa prov är bara ett reducerat TSH.

Men jag tackade ja till Levaxin i alla fall nu då. Tänker att innan jag får se en endokrinolog så hinner jag ev. märka om det blir skillnad.

Så när jag har tackat för mig och kör bort till apoteket väntar jag några minuter i bilen och läser igenom mina provresultat… Hon glömde kanske nämna att inte bara var min TPOAb helt skyhög (275 med referensvärde 0-35 ) men att jag kanske typ inte har ett järnlager nästan alls! 15-150 ska det ligga nånstans för kvinnor – och jag har 14…  TPOAb är nivån av antikroppar som kan tala för autoimmun sjukdom, i detta tillfället Hashimotos.

Dessutom såg jag ju snabbt att jag har lite vitamin D och kanske inte heller ett helt optimalt B12-värde. Det här hänger ju starkt ihop! Och det förklarar så mycket! Därför blir jag rädd när jag tänker på vad mycket många patienter INTE får veta, men kanske hur mycket båda parterna är införstådd med dessa parametrar.

Jag har ju vetat ett tag, eftersom jag är blodgivare och inte fått lämna blod på ett tag p.g.a för lågt hb, att jag lite järn. Men att själva järnlagret skulle vara så på botten hade jag aldrig gissat. Det förklarar verkligen varför man är yr, skribblar i benen, trött och andfådd för ingenting! Men allt hänger ju ihop. Så det är ju förstås en  jävligt kass kombo när det kommer till energinivån i kroppen.

Nu vet jag ju i alla fall att jag kan börja ta tillskott av D3, järn och B12 (som igen hjälper järnet). Selen! Selen inte minst! Selen är jätteviktigt! Och det ska jag börja med nu igen. Har precis köpt hem selen och B12 från Bodystore.com  av märket Vitaprana, som jag har varit väldigt nöjd med tidigare.

Det här är min dagliga regimen från och med nu. Lechitin för lite mer nyttigt fett till hjärnan. Magnesium har jag tagit för att sova bättre. Det här hjälpt och jag ser även på provresultaten nu att jag har ett bra värde av det, så det kommer jag bara fortsätta ta ibland vid behov.  D-vitamin-kapsalarna jag tar är små som pärlor och lätt att svälja samt ta med sig en karta när man reser. Rimligt pris och bra dos av D3 – Finns också på Bodystore.com!

Järn-kapslarna har jag fått från blodbanken, dom heter Niferex,100mg. Kapslarna är som fyllda av små frön låter det som och verkar snälla på magen. Men svart poop får man räkna med! 😛

Lite ”Purely Greens” strör jag över min fil/naturella yoghurt eller blandar i smoothies lite då och då. Ashwaganda tar jag dagligen för att allmänt styrka bi-njurarna. Du kan även läsa mer om Ashwaganda i mitt tidigare inlägg HÄR.


Jag vill i alla fall dela med mig och uppmärksamma fler på detta! Och åter igen, har du problem med sköldkörteln, så läs boken jag skrev om i förra inlägget här! 

Kommer fortsätta uppdatera om hur det går framöver. Mycket för min egen del med, så jag inte glömmer! Har även börjat registrera min basaltemperatur med. Det gör jag varje morgon när jag vaknar innan jag kliver upp ur sängen. Den är aldrig även 36,5 C kan jag säga…om jag inte har feber förstås. Vilket kan vara en bra indikator med, och inte minst för att visa din doktor att du hänger med i ”lektionen” och gör det du kan åtminstone för att sålla i symptomen.

Men jag vill gärna höra din historia med. Hur går det för dig? Vad har du gjort? Hur fungerar det med din läkare? os.v. Kommentera!

So long!

Här är i alla fall mina provresultat: Referensvärde i kolonnen till vänster, mina värden till höger.

Den bästa boken om hypothyreos!

Måste bara få tipsa om den här boken för alla som sliter med hypotyreos, eller på annat (oförklarligt) vis inte kan fatta vad som är fel när man känner sig konstant trött, nedtyngd och hopplös!

I en period nu har jag mer och mer blivit uppmärksammad/hamnat i situationer där det var som tydliga tecken på att ta tag i det här – på riktigt! För efter många år (6-7 år) så har jag nog bara gett upp och blivit så van vid att känna mig lat, outvilad och fläskig att jag bara har ”insett” att ”man nog ska känna sig så efter 30″….   !!!! Men va?!! Hör ni hur dumt det låter?! Det gick verkligen upp för mig själv nu när jag skrev det svart på vitt. Jag är 34, men jag ska väl inte känna mig som en 92-åring?

Jag har några favvo-podcasts som jag brukar lyssna på, särskilt när jag kör till och från jobb, som handlar om hälsa. Den ena är ”The Tim Ferriss Show” och den andra är ”Fatburning Man”. Elle Russ som har skrivit boken har deltagit på bägge de programmen. Jag kände igen mig i hennes berättelse och vad hon har fått kämpa med sen hon först blev sjuk. Hon var till 50 (!) olika doktorer som var okunnig inom ämnet och mer eller mindre tyckte hon var löjlig. Hon tog saken i egna händer, utbildade sig själv och behandlade sedan sig själv till symptomfri – 2 gånger dessutom! Först genom direkt T3-behandling som fungerade bra i flera år tills hon fick en ”Reverse T3” problem.

Jag har bara kommit halvvägs i boken ännu, som omhandlar själva problemen och behandlingarna av sköldkörteln. Andra halvan går mycket på Paleo-livsstilen och inte minst intervjuer och success-historier. Titeln är alltså; ”The Paleo Thyriod Solution”, av Eller Russ.  Ja, det är en typiskt amerikanskt bokomslag med skrämmande många och långa undertitlar, men låt inte det skrämma er! Som sagt: jag är bara halvvägs i boken men den har redan gett mig såpass mycket hopp om en lösning att det faktiskt bara är 1 timma sedan jag kom hem från doktorn och 7 provglas blod mindre i kroppen! Jag blev motiverad och samlade ork till att beställa tid för undersökning och inte minst kräva vad jag vet behöver testas. Nu delar jag med mig av det för att du som läser detta också kanske kan hitta en glimt att ta tag i dessa ”diffusa” problem.

Jag är såå nyfiken på mitt nästa möte hos doktorn om 2 veckor för att få veta provresultaten och ev. vägen vidare!! Det är så skönt nu när det är ”överstökat”. Den där ”konfrontationen” som det känns som man måste ta för att bli hörd och tagen på allvar. Och skulle det visa sig att inte ha något att göra med sköldkörteln över huvud taget – fine! DÅ VET jag i alla fall det, och kan undersöka vad annat jag behöver optimera i min kropp och mitt liv för att må optimalt!

Samtidigt tänker jag: ”Tänk om jag nu skulle få ett svar på saker och ting, får en behandling och helt plötsligt börjar må som en normal, pigg och aktiv tjej ska göra….och så har jag bara slösat bort en hög med år på att lufsa omkring och tro att det skulle bara vara så”         Då skulle jag bli jätteledsen! Eftersom jag helt klart har ‘valt bort’ mycket i livet för att jag antingen inte orkar eller är rädd för att jag inte ska orka eller hamna på botten av energi-stegen igen, så att det blir ännu jobbigare att klättra upp nästa gång.

Tänk att bara vakna upp och känna sig fullständigt vitaliserad, utvilad och smidig i kroppen! Jag tror jag har glömt bort hur den känslan faktiskt är…

Åter igen; Vi är skyldiga oss själva att lära oss om kroppen! Vi kan inte tro att någon ”magisk makt” utifrån (t.ex sjukvården) ska stå på trappen med en fantastisk lösning åt dig! Vi måste lära känna oss själva, bli observanta på hur vi mår och hur kroppen reagerar på olika situationer, träning, mat och miljön omkring oss. Eftersom precis, exakt varenda jävla liten ting hänger ihop så måste vi fatta och förstå på någon grundläggande nivå, åtminstone, hur det påverkar oss! Beklagar svärandet… Men våran hälsa ÄR faktiskt vårat egna ansvar i grund och botten! Och man ska inte behöva ta att näst intill bli skrattad åt av doktorn för att Du känner som du gör.

När jag kom in på läkarkontoret idag hade jag en lista (en lista faktiskt!) på tester som jag ville att dom skulle ta. Flera av punkterna blev ifrågasatt, men dom var absolut inte orelevant. Men då med en gång så började jag sjunka lite i stolen, för det känns ju inte helt bekvämt att berätta för doktorn vad som ska göras. Men trots allt så kände jag att det blev accepterat och väl mottaget då läkaren kryssade för alla ‘parametrar’ som skulle undersökas.

Denna förnöjelsen kostade 200kr! Och DET må jag säga är en mycket liten slant för ett omfattande laboratorie-arbete som kan ge dig en liten karta över vart du står hälsomässigt! Vi ska vara glada för att vi bor i landet vi bor med tanke på sådana utgifter!

Så med detta hoppas jag att du kanske också ska hitta tillbaka till din kraft och få rättmätiga svar på dina bekymmer. Jag kan bara rekommendera boken till er alla som känner ett fnugg av beröring av detta tema. Som vanligt hittade jag den direkt på Adlibris, där den bara kostade 191,- svenska riksdaler!

Ja, den finns bara att läsa på engelska, så jag hoppas verkligen att det inte blir några problem för dig. Den är översiktlig och lättläst egentligen!

Och jag återkommer om några veckor om detta! Så ska ni få veta hur det gick 😉 Stå på så länge!

 

”The Paleo Thyroid Solution”

Hälsokost för ett häftigt temperament.

Ett dåligt eller ostabilt humör kan ju vara utfallet av nästan vad som helst. Många saker kan skapa irritation och frustration naturligtvis, och kan vara en direkt orsak till dåligt humör. Men när man över en längre tid känner att man reagerar irrationellt och nästan exploderar över småsaker utan anledning – kan det hända att det är andra faktorer eller obalanser i kroppen som är grunden till det.

Att utreda varför man är så sint hela tiden kan ju i värsta fall vara ett detektivarbete, precis som alla miljoner anledningar till varför man är överdrivet trött hela tiden. Det kan som sagt bero på så mycket. Och alltid hänger den ena ihop med den andra och tredje o.s.v.

Sömn i sig, eller snarare brist på det, kan ju vara den absolut vanligaste orsaken till dåligt humör, det vet man ju. Samt att sömnbrist går ut över så mycket annat i kroppen och livet när det får pågå över längre tid.

  • Så första punkten att kryssa av på checklistan är: Bra sömnvanor? (Mer om detta, och tips, hittar du i mitt inlägg HÄR!

Men om man inte har sömnbrist då, men ändå känner sig skitförbannad hela tiden??

  • Ett stabilt blodsocker hjälper så absolut på humöret, så har man inte det är det punkt 2 på checklistan! Ät mat som håller dig mätt länge. D.v.s undvik allt som har med socker och snabba kolhydrater att göra! Jag lovar att man blir en snällare människa.
  • Insulinet är ju hormonet som ska hjälpa oss att hålla blodsockret stabilt, och då bör inte nivåerna av det hoppa upp och ned genom dagen. Men det kan ju också vara så att du har andra hormonella obalanser i kroppen som gör dig irritabel. PMS och övergångsåldern bjuder på mycket känslor – speciellt för kvinnor då, även om männen också till en viss del går igenom förändringar när dom blir äldre. Min teori om detta, som jag menar gör det hela just värre, är kanske just att kvinnor av dagens generationer stort sett har gått på någon form av hormon-prevention hela sitt vuxna liv – tills den ”dagen” man har fått menopaus, och DÅ blir inte övergången för kroppen speciellt mindre att takla när varken kroppen tillförs eller producerar så mycket östrogen längre. (Har skrivit lite om ”Hormonfri Prevention” här tidigare)     Vill man pröva naturligare sätt att återfå mer hormonell balans på kan Jättenattljusolja vara till stor hjälp. Många av mina tidigare kunder (när jag jobbade på hälsokostbutik) var väldigt nöjd med effekten av kapslarna, då många igen vill undvika soja-baserade ”klimakterie-produkter”. Dessutom fick dom mjukare och friskare hy på köpet:) ”Efamol” är ett känt märke. Finns t.ex på Bodystore.
  • Och det är ju ingen hemlighet att fettsyror, speciellt i form av omega 3, är viktigt för ett stabilt sinne, alltså humöret. Det stabiliserar överaktiva barn/vuxna och verkar förbättra koncentrationen. D.v.s man blir mer tålmodig och mindre rasande.
  • D-vitamin är också viktigt för hjärnan och humöret. Det lär vara en stor orsak till att många här i Norden blir vinterdeprimerande under den långa mörkerperioden när vi får mindre solljus och inte kan produsera lika mycket d-vitamin själva. Och det har visat sig att bristen på vitaminet är allt vanligare hos oss nordbor än man först antog, och är numera länkat just till att man kan känna sig lättirriterad, nedstämd och trött. Vi behöver gärna 50ug om dagen under vinterhalvåret. Det menar Mats Humle i en artikel från nätsidan Måbra. Du kan också läsa en hel del om D-vitamin på Kostdoktorn.se!
  • Åter igen så dyker också mineralet Zink upp även i detta sammanhang, och speciellt vitamin-B6. Men även fler b-vitaminer som niacin(B3) och tiamin(B1) lär kunna orsaka ostabilt humör vid brist.
  • Motion. Viktigt för hälsan generellt, men boostar så absolut fler av våra glad-hormoner som serotonin och dopamin. Dessutom så sover man ju också mycket bättre om man har varit lite mer aktiv under dagen. Bra natt = bra dag!
  • En sista sak jag kommer på som kan vara nära anliggande till taskig humör – taskig mage!! Funkar inte magen så fungerar ingenting annat heller känns det som. Då kan man ju glömma bra sömn, långa promenader i frisk luft, en bra arbetsdag o.s.v. Mycket börjar och slutar med magen, och den måste man hålla happy annars så kan den verkligen jävlas med dig. Så jag föreslår att man verkligen ”unnar” sig själv en bra probiotika med levande kultur, antingen som en behandling men gärna dagligen – för all tid! Det bör inte vara någonting vi springer och köper på apoteket bara för att vi ska resa utomlands, utan bör vara en del av din dagliga rutin. Om du inte är väldigt duktig på att äta fermenterade grönsaker t.ex. Det är hur som helst en rimlig och busenkel hälsoförsäkring.

Detta är billiga, enkla och ofarliga tilltag att prova själv. Sen kan man ju försöka undvika relasjons-relaterade faktorer och nagg. Och det bör ju även bli enklare med ett bättre humör i utgångspunkt. Som sagt….”hönan eller ägget”….allt hänger samman!

Men försök att undvika energitjuvar i största möjliga utsträckning! Håll dig väl med familjen. Och byt jobb i värsta fall om platsen gör dit liv surt! Dåligt humör har förstört mååånga förhållanden – och det är det inte värt!

Lev väl och var glad i stället